Slottsskogen – stadens lunga och mötesplats

slotts

I Slottsskogen finns många möjligheter till både aktivitet och avkoppling.

Spel, sport och olika evenemang fyller parkens myllrande liv året runt. Du kan dansa på dansbanan vid Gräfsnäsgården, titta på dockteater eller njuta av musik och andra uppträdanden på Slottsskogen teater.

För dem som tycker om att motionera finns asfalterade och ringlande spår för promenader och jogging. I parken kan du spela frisbeegolf, minigolf och beachvolleyboll eller använda de öppna, vidsträckta grönområdena för fotboll och brännboll. Du kan också delta i den populära körtävlingarna och andra moment som arrangeras under hela året i Slottsskogen.

Detta är också en utmärkt plats för att göra ingenting, det vill säga bara njuta av naturen och koppla av i det gröna. Ta med dig grillen, picknick-korgen och dina vänner för en kravlös heldag i citys grönaste och mest levande famn.

Filmsnutt: om en härlig dag i stadens skönaste park

Lite historia
Slottsskogen blev modern park 1874 och från första början mycket populär. En ny omnibuslinje inrättades mellan Brunnsparken och Slottsskogen. En gång i timmen startade de hästanspända ekipagen. Biljettpriset var 20 öre för enkel tur. Spårvägslinjen till skogen blev färdig 1882.

Slottsskogen är uppkallat efter Älvsborgs slott och var kunglig gåva till göteborgarna. I stadens vita privilegiebok kan man läsa:

”Såsom av Borgerskapet begäres att dem må efterlåtas med deras Hustru och Barn om Sommartijd förlusta sig uti Engegårds Skog: Så will H:s K. M:t dem sådant icke förment Hafwa, allenast de icke der hugga neder Skogen.och fälla djur eller bruka någon annan motwillighet.”

Om man redan under stadens första sekel brukade tillbringa hela nätterna i Slottsskogen vet man inte. Troligt är att man redan då iakttog folksederna kring Kristi Himmelfärdsdag. Bruket att hålla gökotta då är känt från olika trakter av Sverige. Så långt tillbaka man minns har Kristi Himmelfärdsdag i Göteborg kallats för ”första uteliggarenatta”. Därav kan man sluta, att den inte var den enda natt som tillbringades i fria luften, för göteborgarnas del i Slottsskogen.

Fortfarande är Kristi Himmelfärdsdag Slottsskogens stora folkfestdag, och fortfarande är ”första uteliggarenatta” inte ett minne blott i Göteborg. Under beredskapsåren lyckades bokhandlare Sven Bergström och Föreningen Linnegatan samla en halv miljon människor till allsång under tio år. Dessa träffar sägs ha haft en viss betydelse för att stärka försvarsviljan i denna del av landet under de kritiska åren. Figurer ur Strindbergs ”Hemsöborna” som gavs 1921 på Slottsskogens Fri dluftsteater

Dans och allsång
Förr dansade man utomhus överallt där det fanns en något så när jämn gräsbacke. Så var fallet också i Slottsskogen, där man om vintrarna till och med dansade på dammarnas isar. Dragspel och mungiga utgjorde då musiken, en och annan gång förstärkta med fiol och snatterpinnar, en göteborgsk motsvarighet till spanska kastanjetter.

Numera förekommer bara folkdans, ett färgstarkt och prydligt inslag vid olika s k slottsskogsdagar. De kan samla hundratusentals människor, som roar sig med musik, lekar och tävlingar. För folkrörelser av skilda slag har skogen också under många år varit en samlingspunkt. Här kan man höra predikningar av representanter för skilda religionssamfund, bland vilka inte minst Frälsningsarmén gjort och gör sig vida uppmärksammad genom sin hornmusik, sina snatterpinnar och sånger på populära melodier.

Teater i det fria
Friluftsteatern i Slottsskogen är Göteborgs första stående teater i busken. Det var egentligen Axel Engdahl (1863-1922) som kom på idén att lägga en teater som sommarfilial till Folkan
i Slottsskogen. När han 1912 vände sig till parkstyrelsen för att höra sig för om möjligheterna att realisera idén, fick han emellertid avslag.

1915 tycks styrelsen ha kommit på andra tankar. Då startade nämligen Gerda Thonake och Viran Rydkvist efter officiellt tillstånd folklustspelet ”Timmerflottare” i den röda lilla stugan med omgivande buskar och gårdsplan uppe i Mårtens backe mellan Stora liden och Bragebacken. Det blev succé.

Axel Engdahls ande svävade över den lilla scenen i skogen, även om han inte själv var med. Det berodde säkerligen på att två av hans mest typiska Folkan-medarbetare Ludde Gentzel
och Zara Backman ingick i de första årens ensembler.

Som andra pjäs spelades ”Värmlänningarna”. Största succén genom tiderna blev kanske ”Hemsöborna” 1923. Några större förtjänster gjorde dock ingen på Slottsskogsteatern, snarare tvärtom. Många föreställningar regnade bort. Tappra försök gjordes ända in på 1960-talet att driva teatern av Ellen Bergman och Bernhard Nyström. De fick god kritik — men regnet kom. I mars 1966 beslöt gatukontoret att lägga ned teatern i Mårtens backe.

Slottsskogens dag är ett återkommande sommarevenemang med många inslag: musik, dans, lekar, tavlingar m m. Eller som har dragkamp.

Hitta till Slottsskogen

Visa större karta